Med risk för att låta mästrande, påstår jag att det är i nästan alla lägen tre saker som krävs för att ett foto skall bli riktigt, riktigt bra. I tio år producerade jag guider och resereportage för Aftonbladet, Allt om Resor och ett gäng andra tidningar inom resebranschen. Så jag talar utifrån en viss erfarenhet – som består av både prisad framgång och många pinsamma misslyckanden.

Mina tre tunga tips

Det första tipset handlar om tid. Det gäller att vara på rätt plats vid rätt tillfälle och framförallt – inse det innan det är försent. Om du måste fundera över över om du skall ta en bild eller inte, är det ofta redan försent. Visst, den bästa kameran är den man har med sig. Men om du inte ens tar fram den, är dom unika ögonblicken för det mesta alldeles för flyktiga för att vänta in dig. Du hinner sällan både ångra dig och fånga ögonblicket. Nöjd dig inte bara med en bild. Ta ett gäng. Rent slumpmässigt är det större sannolikhet att du prickar in en riktigt fin bild om du tar tio istället för bara två.

Det andra tunga tipset är komposition. Det spelar liksom ingen som helst roll om du släpar på en sprillans ny Leica SL, Hasselblad H6D eller drar fram en fickvänlig iPhone 5s om du ändå inte hittar en komposition som gör motivet rättvisa, ämnet intressant och berättelsen värd att berätta. Vinkel, ljus, skuggor, förgrund och bakgrund är till för att hjälpa dig i berättandet. Se dom som birollsinnehavare på din scen – men glöm inte vem eller vad det är som har huvudrollen!

Att fotografera är att berätta något. Visuella berättelser är mänsklighetens allra äldsta kommunikationsform. Långt, långt äldre än vår förmåga att skriva eller verbalisera tankar, idéer och känslor. Tänk på hur populära dagens emojis är. Tänk sedan på dom över 17 000 år gamla grottmålningar i södra Frankrike eller hällristningarna i Bohuslän. Dom skapades medan vi fortfarande bara kunde grymta fram att vi var hungriga, kände oss krassliga eller hotade. Umf, umf!

Om det du berättar inte väcker en tanke eller upplevelse hos betraktaren…ja, då är det väl knappt lönt att visa upp den. Visst kan man slänga på ett gäng Insta-filter eller som min bild ovan med stormmolnen över Öresundsbron, dra lite i spakarna för att accentuera kontraster, öka färgmättnaden och förhoppningsvis skapa ytterligare lite dramatik. Men din story måste ju finnas där från början. Alltid.

Tredje och sista tipset är utrustning. Ja, den är medvetet placerad sist. För även om teknisk utrustning definitivt kan vara viktig, får man inte få för sig att den bär upp dom andra två, tid och komposition. Tvärtom.

Det låter kanske drygt, men som yrkesfotograf tar jag sannolikt mycket bättre bilder med min iPhone än dom flesta amatörer gör med sina systemkameror. Med “bättre” menar jag då berättarmässigt – inte tekniskt. En mobilkamera har ju trots allt sina begränsningar. Även en iPhone. Men med det sagt, skulle jag ändå aldrig ge mig iväg till ett uppdrag utan att gardera mig rent tekniskt för oväntade omständigheter, spontana infall eller att utrustningen slutar funka. Vilket är förklaringen till att man som yrkesfotograf ofta har, åtminstone för den oinvigde, en ofattbar, nästan pervers mängd fotoprylar.

Oavsett hur välfylld din kameraväska är, får den aldrig förhindra dig från att hinna fånga ögonblicket eller hitta rätt komposition. Gör den det, är det högtid att sanera, sortera och slänga.