mousetrap-anticimex

Musjakten i tvättstugan

Samtidigt som fasadrenoveringen nu äntligen börjar nå slutklämmen, passar vi på att totalrenovera köket. Masochistiskt? Stökigt? Det är bara förnamnet. Och som om det kaoset inte räckte har vi dessutom ofrivilligt blivit härbärge åt ett par möss. Tillfälliga köket finns inklämd i vår lilla tvättstuga och i går kväll när jag skulle koka en kopp te, kikade en av mössen fram bakom Earl Grey-burken och glodde på mig med oförskämt kaxig blick. Jag gillrade genast en av våra träfällor med en liten bit banan och det tog inte många minuter förrän jag hörde att det smällde. På några få sekunder förlorade den lilla rackaren kampen mot gallret som fallit skoningslöst hårt över huvudet.

Den fick ligga där hela natten. Dels för att jag mådde lite dåligt av hela grejen med att mördat den – eller åtminstone haft en odiskutabel inverkan på att väsentligt kortat ner livslängden – och dels för att jag hoppades att dom andra mössen skulle bli avskräckta och lämna oss i fred.

Min morfar Eskil var en hängiven jägare. I huset i utkanten av Trollhättan där han och mormor Agnes drev sitt jordbruk, hängde jakttroféerna i varje rum. I hallen stod ett halvdussin välvårdade gevär uppställda i ett vackert, barnsäkert skåp som han själv snickrat ihop. En sk drilling med två hagelpipor och ett kulrör minns jag alldeles speciellt. Den såg ut att kunna fälla en noshörning – om en sån skulle råka dyka upp på Örtagårdsvägen i Trollhättan.

Under något av mina besök kom morfar hem från Hunneberg med främre delen av en fullvuxen älgtjur. Under kvällen hjälpte han mormor att stycka älgkadavren i bitar som sedan slogs in i vita paket och lades prydligt ned i källarens stora frysbox. Det kanske var synen på skogens konung som lealöst lik som skapat min avsmak för hela jaktkulturen. Förstår verkligen inte tjusningen med “sporten”. Hade jag bott i skogen eller gillat att äta vilt, skulle jag kanske haft en helt annan åsikt.

Att jaga och döda djur bara för skojs skull verkar minst sagt konstigt. Så när förslaget att samla ihop pengar till en jägarexamenskurs åt en jaktintresserad kompis (som snart fyller jämt) kändes det helt fel att bidra. En resa till Botswana och några dagars safari hade ju varit ett betydligt bättre förslag…


En liten filmsnutt från förmiddagens plåtning med affenpinschern, Okondja.

affenschnauzer

Okondja – En Affenpinscher i studion

Så lite vet jag om olika hundsorter att jag fram till för någon vecka sedan aldrig ens hört talats om en Affenpinscher. Fick idag tillfälle att stifta närmare bekantskap med den här lilla krabaten i studion. Okondja, heter hon.


New Yorker on Sir Jonathan Ive

Not read this yet, but be sure I will. New Yorker’s 17,000 word piece about Sir Jony Ive, vice president and head of all things designed (software and hardware) at Apple Inc and his incredibly gifted industrial design team. Get it while it’s hot here.


Alla Hjärtans Dag-förlovning

Från lördagens inspelning på översta våningen av Clarion Hotel & Congress Malmö Lives restaurang, Kitchen & Table Malmö by Marcus Samuelsson. Romantik på hög nivå.

surfing in california

Åter i sömnrubbningens märkliga töcken

Fast jag satt trångt som fan, sov jag hela åtta timmar på hemvägen från L.A. Fastande ändå under flera dagar i en ond cirkel där förkrossande trötthet, överenergi och ett Zombie-liknande tillstånd avlöste varandra oregelbundet. Återhämtat mig nu men ligger en aning efter vad gäller genomgång av film- och fotomaterialet från Venice och Santa Monica Beach. Charlotte och Elle drar västerut i mitten av nästa vecka, så då lär det bli tid för ett par kvällspass. Bilden är från Venice Beach Pier och en av vad jag tror är flera pärlor som väntar på sortering och redigering.

Venice Beach

Ten days in the always inspiring Venice and Santa Monica here in Southern California are almost at end. Somewhere embedded in my dirty laundry and camera gear, lies a drive with more than one hundred gigabytes of photos and film. I’ve shot fitness models, acrobats, surfers, joggers and probably/inadvertently quite a few homeless people – not exactly a scarcity here in Venice.

So, it’s time to fly home to my girls, the studio and to what already seems to be a fairly full schedule of exciting work and new projects. I’m going to miss the ocean, the surfing and the fabulous weather I’ve had here. I’ll be back – hopefully sooner than later.

surf boards in Venice Beach

North or south of the pier. That is the question. This shot shows the south side and the lineup there tends to be larger. I prefer the north side where the swell is a little bit smaller but often times more consistent and varying with both left and right waves.


From yesterday’s shoot for www.santamonicaimages.com with David, Freddie and exquisitely energetic and multidisciplinary model, Meghan. Shooting started on Malibu’s El Matador Beach and finished on the pier at Paradise Cove. Weather could of been better, but not the team.

rent-a-surfboard

Lugna Venice Beach

Fullspäckade dagar, tidiga kvällar och morgnar som börjar i vågorna.  Talade igår morse med en 75-årig surfare medan vi väntade på att nästa våg skulle rulla in. Havet välkomnar alla. I vågorna har jag träffat på flera killar och tjejer som jobbar i “Silicon Beach” – ett område som sträcker sig från Main Street i Santa Monica Beach till Venice Beach där bl a Google, Microsoft och andra bolag inom tech industrin har lokala kontor. Tänk att få börja arbetsdagen med en timme i Stilla Havet.

Köpt häromdagen en begagnad bräda – min första shortboard – i legendariska surfbutiken
“Ocean Echo Surf Shop” på Washington Boulevard. Ägaren, som sålt surfbräder där sedan 1989, stänger butiken och går i pension från och med nu på söndag. Frågade vad han skulle göra och han tittade på mig med ett spjuveraktigt leende och svarade, surfa. Han fyller 60 i år.

Venice Beach förknippas ofta med det brokiga gatulivet i och runt “The Boardwalk” där konstnärer, musiker, turister och hemlösa flanerar. Men, längre söderut, bara några meter efter livräddartornet (där delar av teveserien Baywatch spelades in) blir Venice Beach betydligt lugnare. Där bor jag just nu. Två minuter till vattnet och fem till Cow’s End där jag äter frukost. Idag blir det plåtning i söderhavsvackra, El Matador i Malibu.