BLOG


iPhone 7+ testfilm

Från tidigare ikväll. Hann knappt ur taxin från Kastrup förrän jag gav mig ut med en fulladdad iPhone 7+ för att testa om den nya kameran var så mycket bättre än den numera pensionerade iPhone 6s. Kan inte påstå att jag såg så stor skillnad, faktiskt. Båda är ungefär lika bra och har mer eller mindre samma förtjänster och begränsningar. Det så klart en fördel att skärmen på den nya modellen är större. Men sensorn och kameralinserna verkar tämligen oförändrade. Med det sagt är jag ändå löjligt imponerad av hur bra det ser ut. Nästa lördag regisserar jag en ny reklamfilm för Skånetrafiken. Kommer sannolikt att ha glädje av iPhone 7+ under inspelningen.


Back in Barcelona

The new year’s first European trip went to Spain, if only for a short weekend visit. It’s considerably warmer here methodologically (as well as socially), but there hasn’t been much sun yet, which is okay, too. We have an agenda that is in no way, shape or form dependent on the weather. That said, it’s still a real treat to walk along Barceloneta without wearing more than spring apparel.

A tapas lunch at Restaurante El 58 along Rambla del Poblenou is definitely recommendable. I really enjoy tapas once and awhile and this place had an interesting a la carte from which we ate about a dozen sumptuous dishes. The marinated tuna on a crispy salad and the deep fried mushrooms were two of my favorites.

It’s surprisingly crowded with domestic and foreign tourists just about everywhere we’ve been today. Loads of Americans, too. One taxi driver told us that Barcelona is now one of the 10 most popular tourist cities to visit in the world. No wonder it’s so busy in February.


Får ofta frågan om vad jag tycker om läget i dagens USA. Som amerikan är jag ovanligt kluven just nu. Så många känslor som virvlar runt i huvudet och hjärtat. Innerst innerst hoppas jag att Trump blir avsatt a.s.a.p. Samtidigt oroar jag mig för vad Pence skulle hitta på. Han verkar på sitt sätt ännu farligare. Även under en “normal” president – som Obama med lite längre perspektiv kommer att beskrivas som – har landet gigantiska, tillsynes oövervinneliga utmaningar på alla håll och kanter. Den trasiga sjukvården, skyhöga arbetslösheten runt rostbältet, Washingtons politiska tomgångskörning, väg- och tågnätets bedrövliga tillstånd – and so on.

Men med den nuvarande jubelidiot bakom ratten, kommer den nya regimen – som jag lite käckt döpt till, “Trumptanic” – sannolikt att göra allt än värre.

Den outtalade, men för mig helt uppenbara ideologin och pragmatismen bakom Trumps politiska doktriner är kort och gott, Darwinism. Det vill säga, i grund och botten får folk som inte klarar sig själva också skylla sig själva. Ett synsätt som enligt min erfarenhet ofta är symptomatisk för folk som lever av ärvda stålar.

All propagandistisk retorik om att ena nationen, göra den “GREAT AGAIN” och ta tillbaka jobben är en chimär – eller vad magiker brukar kallas “misdirection”: vifta fint med ena handen för att dölja vad den andra håller på med. Donald Trump skulle passat väldigt bra in på Kiviks Marknad eller stående framför en stuga på en hushållsmässa med mirakelknivar eller Wettex-dukar.

Mitt i detta politiska inferno är det lätt att glömma vad jag tycker gör USA så fantastiskt inspirerande att besöka – åtminstone när dollarkursen sjunkit lite. Nämligen att landet är så geografiskt, socialt och kulturellt mångskiftande. Inte minst geografiskt, som dom flesta som besökt några platser i landet vet mer än väl.

Ta bara Joshua Tree National Park som ligger ett par timmar sydost om Los Angeles – bara ett halvlångt stenkast från Palm Springs. Där var jag och plåtade för några år sedan under lite mer än ett dygn och blev oerhört förtjust i parken. Så nära ytliga, kaotiska L.A. men ändå magiskt lugnt och behagligt ödsligt. Vilda västern utan att vara tillrättalagt och med vyer som tagna direkt ur ökenscenerna från en av Mobergs filmserie. Var det Nybyggarna? Kika på bildspelet ovan för lite mer inspiration från Joshua Tree.

Förresten; favoritrepliken ur ovannämnda serie:

– Tyar du inte smaka… Tyar du inte ta ett bett?
– Det är en astrakaaaan! Det smakar som våra äppel! Våra äppel därhemma… Jag är ju hemma!

Turning Torso Öresund Bridge

Ovan där: Öresundsbron & Turning Torso

Jag flugit ovanför Västra Hamnen och Malmö ganska många gånger vid det här laget. Att fotografera från en trång cockpit i ett litet sportplan som skakar, svajar och kränger tusen meter ovanför marken, är en av dom allra största utmaningar jag utsatt mig för som fotograf. Särskilt när piloten lite utan förvarning girar åt ett för mig helt oväntat håll.

Vid start på Sturup ligger två systemkameror mellan mina lätt darrande ben. Den ena har ett rejält zoomobjektiv påskruvat och det andra en med lite bredare brännvidd. Jag varvar mellan båda beroende på höjd och avståndet till det jag vill dokumentera.

Några turer har gått till Kullen och trakterna kring Ängelholm och på hemvägen händer det att färdriktningen bjuder på vyer som den ovan där två av Malmös kanske viktigaste landmärken och symboler hamnar i både förgrunden och bakgrunden. Det är en magisk vy som skall helst ses i realtid strax nedanför molnen.

the west wing

Shakespeare vs Sorkin

Me? Well, I’m slowly working my way through Season 3 of the West Wing. Such outstanding writing, acting and cinematography. Hands down, Sorkin’s best show to date. And so soothingly therapeutic right now.

Someone asked me recently if I’m into the House of Cards show. Not that Kevin Spacey isn’t amazing – heck, I’ve been a fan of his work since around Se7en. And I just recently re-watched American Beauty where Kev costarred with the equally talented Annette Bening. But right now I just can’t absorb both a political TV drama AND a real-time, real-life King Lear. Sorry, Shakespeare.


After Work på Green Foodmarket

Här kommer en ny liten reklamfilm där jag blandar stop motion och live action med lite animationer och ljudeffekter. På fredag kl 17-20 smäller det. Då ställer jag mig på “Soul Corner” i Bistron på Green Matarknad/Foodmarket och lirare några av mina och dina favoritspår från framförallt klassiska soulplattor. För att inviga AW-säsongen ordentligt, bjuder Green på smarriga pizza-slicer vid köp av valfri dryck. Hoppas vi ses där!

Kockum-Fritid-HTA-Yoga-Liselott-Ljung

Yoga i Västra Hamnen

Så fort du slutar utmana dig själv – fysiskt och mentalt – tar jag ett steg närmare ättestupan. Så känner jag. Dagens yoga-pass och workshop på Kockum Fritid – som leddes av trevliga och pedagogiskt begåvade Magnus Ringberg – var ett klockrent exempel på en fysisk utmaning med psykologiska implikationer.

Dels fick jag det positiva kvittot på att kroppen (efter lite uppvärmning) fortfarande är elastisk och hyfsat samarbetsvillig. Dels blev jag varse om att flexibilitet verkligen är färskvara – särskilt vid min ålder. Behöver nog öka antal yoga-pass i veckan för att förlänga träningsformens långsiktiga fördelar och framförallt för att kunna bli bättre rent tekniskt och därmed få ut mer fysiskt.

Summa summarum klarade jag åtminstone 80% av dagens mer eller mindre fakir-mässiga rörelser. Den relativt höga procentsatsen fick mig på gott humör resten av söndagen – men kommer sannolikt att kännas av mer fysiskt under morgondagen.

Sugen på att testa på yoga? Kan varmt rekommendera dom duktiga tränarna på Kockum Fritid här i Västra Hamnen.

Bilden ovan är från en Qigong-workshop för några år sedan på Kockum Fritid. liksom dagens event, var det också samproducerat med Health and Training Academy. Illustrationen är från en serie yoga-bilder jag tog i höstas på fotomodellen, Tora Rosenkjaer.

IVANA CERMAKOVA MODEL

Model Mayhem and a Cohiba

My cigar series is slowly coming together. It started more or less by a fluke a few years ago while I was working in my old studio with artist and friend, Johan Carlsten. I just recently added two more to the collection – one of which is of Czech model, Ivana Cermakova, pictured above. However artistic, images of folks puffing away on a cigar isn’t exactly promoting a healthy lifestyle. They do, however, somehow promote life-in-style.

Haven’t smoked a Cohiba (or, any other brand for that matter) in quite a few years. But every time I look at this shot and my other cigar smokers, I get an urge to fire one up and puff away.

I got in touch with Ivana through Model Mayhem, possibly the world’s largest online network of models, make-up artist, photographers and stylists. I’ve only been a member for a short while, but through an old assistant’s account, I’ve actually used MM for a few years. Primarily in L.A. But since joining, I’ve had some really good commercial and artistic shoots thanks to the models I’ve recruited through the network. It’s a bit tricky to vet the level of professionalism just by looking through profile pix and info. But so far, so good.

Model Mayhem has unfortunately very little presence here in Malmö, but there are plenty of professional models that tour European studios on a regular basis – with some even traveling as far north as in Copenhagen.

Vastra-Hamnen-Turning-Torso-Malmo-Sweden-Raboff-

Även här i Västra Hamnen måste man hålla andan!

Det är lite eländigt just nu. Även här i Västra Hamnen. Men, det kommer bättre tider. Det gör det alltid. Detta trots Trumps påstådda kisskalas i Moskva och allt annat som medierna vill injicera oss med i sin oförtröttlige ambition att torgföra välproducerat elände (istället för att kanske inspirera sina tittare och läsare lite då och då).

Förutom ett par snabba klick längs New York Times och LA Times sidor, undviker jag den så kallade nyhetsrapporteringen som koleran. TV då? Sålde vi för ett par år sedan.

Ärligt talat, rent historiskt, hur mycket av det som sprutas ut ur alla möjliga kanaler vi har “tillgång” till idag är egentligen nytt? Inte mycket.

Mitt filter mot omvärlden håller med andra ord hög densitet. Istället får jag sedan många år intellektuell inspiration från ett knippe utvalda podcasts. På svenska heter podcasts poddar, men den översättningen får mig att associera till något en öron-näsa-hals-läkare stoppar i munnen när dom inte har en aning om vad som är fel på en – men vill ändå utverka lite auktoritet.

Just nu heter favoritserien, The New Yorker Radio Hour i tät följd av The Curbed Appeal, WTF with Marc Maron och No Agenda med Adam Curry. Den sistnämnda plockar isär veckans medieflöde och med humor som verktyg analyserar sanningshalten i allt som rapporterats. Utan att vara uttalade anhängare, är programledarna extremt skeptiska till dom som avskriver Trump – mannen som ju om lite drygt en vecka kommer att installeras som USA:s 45:e president.

Kan fortfarande inte förstå hur detta gått till.

Att amerikaner är trötta på politikernas oförmåga att rubba på den tillsynes oföränderliga status quo-läge som länge präglat beslutsprocessen i Washington, förstår jag. Men att tro att Trump & Co skulle kunna få slut på polemiken och förena den aldrig tidigare så polariserade amerikanska folket, är fullständigt idiotiskt.

Såvida inte Trump lite hemlighetsfullt filar på idén att dra igång ett nytt mediavänligt krig. Vilket han i och och för sig alltid kan dra till med om allt annat går åt helskotta. Det är ju ett välbeprövat knep. Ett fullskaligt krig har rent historiskt en magisk förmåga att samla nationen. I alla fall till en början.

Och även om det egentligen rör sig mer om en invasion (tänk, Irak, Afghanistan, Vietnam, Grenada m fl) än en regelrätt krigsdeklaration, finns nästan inget folk i världen som snabbt som ögat ställer sig i led bakom den färgglada flaggan när dom första soldaterna fallit i fält som just amerikanarna. Det skulle vara ryssarna då.

Dom välpressade svenska generalerna lobbar just nu lite extra högt för att få till mer anslag och bredare samarbete med den av Trump dissade NATO. Hotet från öst är äntligen tillbaka och den svenska vapenindustrin måtte verkligen gnugga sina händer.

Våren kommer och med den solen. Det gäller bara att hålla ut nu. Den här DDR-perioden är tung och tuff. Och även om jag nyligen återkommit från en dryg månad i Asien, måste jag ändå spjärna emot för att undvika att falla ner i den gråa sörjan som just nu präglar klimatet i Malmö.

Turligt nog, är min aptit för kreativa gärningar tillbaka och jag har en hel del att bita i just nu. Åtminstone fram till det att solen tinar upp oss igen.

motorcylces on Sukhumvit Road

Last night in Asia

Well, it’s about time to leave Bangkok and the always intriguingly interesting albeit grueling humid and intense South East Asia. It’s mostly been seasonally cool, though. At least while the sun’s hiding behind thick grey clouds. The shot above is from earlier tonight from on top of the Thong Lor Skytrain Station (BTS) where late afternoon/early evening traffic started to pick up in both directions along Sukhumvit Road. I’m not a huge fan of this part of Bangkok, but if you have to stay on or near Sukhumvit, trendy Thong Lor is a good option as it offers a somewhat local vibe to the area’s otherwise extremely urban state of mind. And best of all, there’s not many (if any) nagging tailors here.

After spending several weeks  in Thailand – where smiles are plentiful and most generously offered, even to the strangest strangers – it’s certainly going to take some serious acclimatization before we readjust/realign/reboot our lives to Scandinavia’s cold and dark meteorological and social climate.

Tonight, we ate the trip’s last meal in Asia at a popular Japanese eatery around the corner and filled our table with udon noodle soup topped with tempura, a tray full of tuna, salmon and yellow tail nigiri, some California maki rolls, a tray packed with salty Edamame beans, several bowls of garlic rice and finally, a small grilled teriyaki salmon. All sumptuously delicious and beautifully presented by the chef and our kind waitress.

I’m going to miss being able to spoil myself with so much great food. I always do. The level of choice here is remarkable. I am sure I could without any problem eat at a new restaurant in Bangkok every night for the rest of my natural life without having to repeat a single visit – or go bankrupt.

Though I’m not looking forward to enduing a minimum of three winter months, I concede that I’m rested, inspired and ready to dig in to both ongoing projects and forthcoming assignments. And I can’t wait to go through about a terabyte of film and stills from both Thailand and the Maldives.

Next stop: Malmö

error: Thanks for stopping by! Let me know if you want to buy one of my photos!